vad jag har ont överallt! Varenda liten centimeter av min kropp skriker, allt gör ont och jag vill bara spy. Och få en kram. På samma gång. Neeejdå! Det skulle nog vara lite obehagligt, för båda parter. Hursom, det jag vill komma till är att jag vid stunder som denna hatar att kalla mig själv kvinna. Jag har en sån djävulsk mensvärk som tydligen har gett sig fan på att jag ska döööööö och med tanke på att det inte finns en enda värktablett i sikte så ser det ut att bli så. Jag har så ont. Jag vet seriöst inte när jag upplevde en sån här smärta förut. Blääää.
Inte blir saken bättre av att jag är ensam heller. Ingen som jag kan klaga för! Det enda sällskap jag har just nu är Börje, som sitter i sin bur och skakar galler. Jag funderar starkt på att raka av honom pälsen som straff. Herregud, ensamheten har redan stigit mig åt huvudet.
Nu ska jag lägga mig ner och invänta döden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar